Känner mig som en jävla hycklare. Jag sitter vid matbordet med Lille Man och ser till att han äter sin frukost. Det känns bara så jävla udda att jag sitter och "tvingar" han att äta upp när jag själv inte vill äta. Men nå väl jag har faktist ätit.... en macka kan ju inte sitta och be han äta när jag inte gör de själv. Men de känns endå fel. Hatar att hans mamma inte kan ta hand om han hatar att behöva vara rädd att han kommer att bli inlaggd igen för att hon inte kan ge han mat. Fan va jag hatar mammor som inte kan tahand sina ungar! Barn e inga husdjur och en man egosentrisk så ska man inte ha ungar!

Snacka om att den här dagen kommer att vara intensiv. först måste jag först och främst få Lille Man till att dricka upp de sista sen ska vi iväg till BuP och efter det måste jag ner och lämna lille man hos sin mamma. så kommer att bli mycket tesande fram och tillbaka. men det gör inget de innebär bara att jag har en ursäkt till att inte äta. Är minst 5h fram och tillbaka plus att V gav mig pengar att köpa mat till mig och den lille så vi inte behövde va hungriga. Så köpper nog fika till Lille Man och jag skiter i att äta. Det får räcka med macka kanske tar not litet sen på kvällen.

Men ska ta och packa allt jag behöver och ska se om jag hinner träna innan jag sticker oxå.